Durangoskrika
| Durangoskrika Status i världen: Nära hotad[1] | |
 | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Familj | Kråkfåglar Corvidae |
| Släkte | Cyanocorax |
| Art | Durangoskrika C. dickeyi |
| Vetenskapligt namn | |
| § Cyanocorax dickeyi | |
| Auktor | Moore, 1935 |
| Utbredning | |
 | |
| Synonymer | |
| Borstskrika | |
Durangoskrika[2] (Cyanocorax dickeyi) är en fågel i familjen kråkfåglar inom ordningen tättingar.[3] Den är endemisk för nordvästra Mexiko. Arten är fåtalig och minskar i antal, men beståndet anses ändå vara livskraftigt.
Utseende
Durangoskrikan är en stor (35,5–38 cm) skrika med spektakulär fjäderdräkt. Kännetecknande är en stor och spretig huvudtofs, gula ögon, svart på hjässa, strupe och i ett band över örontäckarna, mörkblått på ovansidan inklusive längst in på stjärten, medan stjärtspetsen och resten av fjäderdräkten är vit.[4]
Utbredning och systematik
Fågeln förekommer i bergsskogar i nordvästra Mexiko (Sinaloa, Durango och Nayarit).[3] Den behandlas som monotypisk, det vill säga att den inte delas in i några underarter.
Levnadssätt
Durangoskrikan hittas i blandskog med tall och ek i bergstrakter på mellan 1 350 och 2 150 meters höjd. Den påträffas vanligen i smågrupper med upp till 16 individer, ofta i sällskap med stellerskrikor. Även häckningsbeteendet är socialt, där varje par får hjälp av upp till åtta andra individer, varav de flesta verkar vara ungfåglar.[4]
Status och hot
Arten är relativt fåtalig, har ett rätt begränsat utbredningsområde och tros minska i antal, dock inte tillräckligt kraftigt för att den ska betraktas som hotad.[1] Internationella naturvårdsunionen IUCN listar arten som nära hotad (LC).[1] Beståndet uppskattas till i storleksordningen mellan 10 000 och 20 000 vuxna individer.[1]
Namn
Fågelns vetenskapliga namn hedrar Donald Ryder Dickey (1887–1932), en amerikansk zoolog, fotograf, författare och samlare av specimen.[5]
Noter
- ^ [a b c d] Birdlife International 2012 Cyanocorax dickeyi Från: IUCN 2015. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2015.4 www.iucnredlist.org. Läst 1 februari 2016.
- ^ BirdLife Sverige (2021) Officiella listan över svenska namn på alla världens fågelarter
- ^ [a b] Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2016-02-11
- ^ [a b] Kittelson, M. and C. K. Ghalambor (2020). Tufted Jay (Cyanocorax dickeyi), version 1.0. In Birds of the World (T. S. Schulenberg, Editor). Cornell Lab of Ornithology, Ithaca, NY, USA. https://doi.org/10.2173/bow.tufjay1.01
- ^ James A. Jobling (2010) The Helm Dictionary of Scientific Bird Names. Christopher Helm, London. ISBN 978-1-4081-2501-4
Externa länkar
Wikispecies har information om Cyanocorax dickeyi.Artförteckning
Wikimedia Commons har media som rör Cyanocorax dickeyi.Bilder & media- Läten på xeno-canto.org
|
