Kymmenegårds lätta infanteribataljon
| Kymmenegårds lätta infanteribataljon | |
 Bataljonens uniform m/1779. Illustration av Carl Gustaf Roos, 1783. | |
| Information | |
|---|---|
| Officiellt namn | Kymmenegårds lätta infanteribataljon |
| Datum | 1630–1791 |
| Försvarsgren | Svenska armén |
| Typ | Infanteri |
| Del av | Nylands infanteriregemente |
| Storlek | Regemente |
| Kända slag och krig | • Trettioåriga kriget, • Stora nordiska kriget, • Gustav III:s ryska krig |
| Befälhavare | |
| Förbandschef | A J Giertta [a] |
| Tjänstetecken | |
| Sveriges örlogsflagga |  |
Kymmenegårds lätta infanteribataljon ursprungligen Viborgs läns infanteriregemente var ett infanteriförband inom svenska armén som verkade i olika former åren 1630–1791. Förbandet var förlagd till Viborgs län, Finland.[1]
Historia
Regementet har sitt ursprung ur det Finska storregementet och blev uppsatt som Västra Viborgs regemente 1625 och Östra Viborgs regemente 1630 av Gustav II Adolf inför trettioåriga kriget. I 1634 års regeringsform fastställdes den svenska regementetsindelningen, där det angavs att armén skulle bestå av 28 regementen till häst och fot, med fördelningen av åtta till häst och 20 till fot. De indelta och roterande regementena namngavs efter län eller landskap, medan de värvade regementena uppkallades efter sin chef. Regeringsformen angav Viborgs regemente som det trettonde i ordningen. Dock blev det ett nummer som aldrig användes, annat än för att ange regementets plats, enligt den då gällande rangordning.[2]
År 1696 sammanslogs Västra Viborgs regemente med Östra Viborgs regemente och bildade de indelta regementet Viborgs läns infanteriregemente, vilket då bestod av 1.025 man. Regementet var i Livland år 1700. Det blev tillfångataget 1710 i Riga varvid det fick sättas upp på nytt. Efter freden i Nystad 1721 då Sverige förlorat stora delar av Karelen till Ryssland, kom regementet att kallas Kymmenegårds läns infanteriregemente. 431 rotar försvann och kvarvarande 569 knektar organiserades på fem kompanier. År 1735 reducerades regementet till en bataljon och blev underställd Nylands läns infanteriregemente. År 1775 antogs namnet Kymmenegårds lätta infanteribataljon och ingår i Savolaxbrigaden. År 1780 underställdes bataljonen åter Nylands infanteriregemente. År 1791 upplöstes Kymmenegårds lätta infanteribataljon.[1]
Ingående enheter
| Kompanier före 1721
| Kompanier efter 1721 |
| Kompanier efter 1743
|
Förbandschefer
Förbandschefer åren 1625–1721. Åren 1625–1696 fanns det två regementen i Viborgs län, dessa förenades som ett regemente 1696.
| Västra Viborgs läns infanteriregemente
| Östra Viborgs läns infanteriregemente
|
| Viborgs läns infanteriregemente
| Kymmenegårds läns infanteriregemente
Kymmenegårds lätta infanteribataljon
|
Namn, beteckning och förläggningsort
|
|
Referenser
Anmärkningar
- ^ Giertta blev sista chefen för förbandet som självständigt.
Noter
- ^ [a b] Kjellander (2003), s. 324
- ^ Björkenstam (1994), s. 10-11
Tryckta källor
- Björkenstam, Knut, red (1994). Så levde man på Kungsbäck: Hälsinge regemente i Gävle 1909–1994: minnesbilder från ett regemente i förvandling. Ljusdal: Hälsinge regemente. Libris 7450121. ISBN 9163027356
- Kjellander, Rune (2003). Sveriges regementschefer 1700-2000: chefsbiografier och förbandsöversikter. Stockholm: Probus. ISBN 91-87184-74-5
- Larsson, Anders (2022). Karolinska uniformer och munderingar åren 1700 till 1721. Östersund: Jengel Förlag. ISBN 978-91-88573-43-8
- Mankell Julius, Anteckningar rörande finska arméens och Finlands krigshistoria. Särskildt med afseende på krigen emellan Sverige och Ryssland 1788-1790 samt 1808-1809, Stockholm 1870
| |||||||||||
