Utbildningssociologi

Utbildningssociologin studerar bildning, utbildning, fostran, undervisning, och lärande respektive dess resultat.[1][2][3] Detta i relation till andra delar av samhället och till mer övergripande samhälleliga processer. En central problematik vilken föreligger inom den utbildningssociologiska forskningen är mötet mellan elevers, studenters och lärares olika tillgångar.[4] Ett annat problemområde är utbildningsinstitutionernas framväxt och utveckling och relationen mellan utbildning och andra samhällsområden så som exempelvis kulturens. Utbildningssociologer intresserar sig också för den ordning som råder i utbildningsväsendet. Till grund för utbildningssociologin ligger mer generella sociologiska och historievetenskapliga forskningstraditioner.

Framstående utbildningssociologer

  • Emile Durkheim
  • Randall Collins
  • Jim Coleman
  • John W. Meyer
  • Raymond Boudon
  • Pierre Bourdieu

Referenser

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelska Wikipedia.
  1. ^ Gordon Marshall (ed) A Dictionary of Sociology (Article: Sociology of Education), Oxford University Press, 1998
  2. ^ ”Utbildningssociologi”. Sveriges sociologförbund. https://www.sverigessociologforbund.se/utbildningssociologi. Läst 22 juli 2021. 
  3. ^ ”utbildningssociologi - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/utbildningssociologi. Läst 22 juli 2021. 
  4. ^ http://du.diva-portal.org/smash/get/diva2:1057140/FULLTEXT01.pdf
v  r
Sociologi
Generellt
Delområden
Datorunderstödd · Historisk · Komparativ · Litteratur · Medicinsk · Rätt · Utbildning · Tillämpad · Urban
Teorier och begrepp
Alienation · Androcentrism · Anomi · Antiziganism · Autopoiesis · Byråkrati · Doing gender · Emotionellt arbete · Exklusion · Gynocentrism · Habitus · Medikalisering · Individualism · Kollektivism · Konflikt · Makt · Reflexivt samhälle · Risksamhälle · Social stratifiering · Socialisation · Socialt kapital · Strainteori · Symboliskt kapital · Världssystemteori
Samhällsförändring
Teoretiska traditioner
Filosofi och metod
Analysnivå (Makro · Meso · Mikro)  · Forskning · (Kvalitativ · Kvantitativ)  · Metod · Deltagande observation · Etnometodologi ·  · Grundad teori · Geometrisk dataanalys · Holism · Idealtyp · Materialism · Metodologisk individualism · Ockhams rakkniv · Positivism (Anti) · Rational choice · Slutledning · (Deduktion · Induktion) · Sociogram · Hermeneutik · Boolesk algebra
Tidiga klassiska verk
Grunddragen i kritiken av den politiska ekonomin (1858) · Kapitalet (1867) · Självmordet (1897) · Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1904) · Det religiösa livets elementära former (1912)
Klassiska
sociologer
Senare centrala
sociologer
Baudrillard · Bourdieu · Habermas · Lefebvre · Adorno · Merton · Du Bois · Mead · Luhmann · Giddens · Bauman · Beck · Goffman · Elias
Övriga
sociologer
Kärfve · Chodorow · Korpi · Israel · Alexander · Collins · Lamont · Hochschild · Ahmadi · Brante · Ahrne · Asplund · Boalt · Fromm · Erikson · Goldberg · Hedström · Jacobsson · Paulsen · Svallfors · Swedberg · Therborn · Trondman · Aspers · Ritzer · Zetterberg · Calhoun · Dahrendorf · Marcuse · Lukes
 · Sociologi  ·