Valfrid Vasenius

Valfrid Vasenius
Valfrid Vasenius (1890)
Född12 oktober 1846[1], 12 oktober 1848[2] ​eller ​1849[3]
Helsingfors
Död31 maj 1928
Helsingfors
Medborgare iFinland
Utbildad vidHelsingfors universitet
SysselsättningDocent, kassör, litteraturteoretiker
ArbetsgivareHelsingfors universitet
FöräldrarGustaf Otto Wasenius
Utmärkelser
Tollanderska priset (1913)
Redigera Wikidata

Gustaf Valfrid Vasenius, född 12 oktober 1848 i Helsingfors, död där 31 maj 1928, var en finlandssvensk biblioteksman, litteraturhistoriker och akademisk lärare. Han var son till Gustaf Otto Wasenius och Johanna, född Collan (1814-1901) samt gift med Johanna Emilia, född Palmén (1853-1942).

Biografi

Vasenius blev student 1867, filosofie magister 1873 samt licentiat och doktor 1879, sedan han utgivit avhandlingen Henrik Ibsens dramatiska diktning i dess första skede. Åren 188087 var han docent i estetik och litteraturhistoria och 1890–92 kassör vid universitetet. Han var därjämte verksam vid universitetsbiblioteket, där han, sedan 1871 e.o. amanuens, 1877–90 var amanuens och 18921901 vice bibliotekarie. Efter att ha blivit extra ordinarie professor i finsk och nordisk litteraturhistoria 1902, tog han avsked som emeritus 1908.

Av Vasenius övriga arbeten kan nämnas Suomalainen kirjallisuus 1544–1877 (Den finska litteraturen 1544–1877), alfabetisk och systematisk förteckning (1878; 4 tilläggshäften 1878–95), Henrik Ibsen. Ett skaldeporträtt (1882), Historiska undersökningar rörande Jacob Frese (1884 i "Hist. arkisto", VII), Lärobok i Sveriges och Finlands litteraturhistoria (1886; 2:a upplagan 1890), Mörk och Upsala domkapitel (1888, i "Samlaren", IX), Separatisten Johan Jakob Gripenstedt (1891; i "Öfversigt af Finska vetensksapssocietetens förhandlingar.", XXXIII) och Historiska upplysningar rörande Sveriges äldsta originalroman (akademisk avhandling, behandlar J.H. Mörks "Adalrik och Götilda"; 1892).

På uppdrag av universitetets konsistorium utgav han "Författningar och beslut rörande K. Alex. universitetet i Finland 1852–1887" (1889; suppl. 1899, i förening med Tor Carpelan, 1915). Vasenius utgav "Valda skrifter af Fabian Collan" (1872) jämte levnadsteckning. Runebergs diktning har han belyst i Om Johan Ludvig Runeberg, Tvenne föredrag (1877) och J.L. Runeberg som konstnär (1. Versbyggnaden, 1897). Efter Zacharias Topelius död utgav Vasenius, därtill utsedd av skalden själv, 18991905 hans samlade skrifter i 25 band. Därjämte utgav han Zacharias Topelius, hans liv och skaldegärning (6 band, 1912–31).

Vasenius utgav läroböcker i svensk språkundervisning och flygskrifter i politiska ämnen (valrätt och proportionella val) samt publicerade uppsatser i tidningar och tidskrifter. Därjämte var han en flitig medarbetare i inhemska och utländska biografiska och bibliografiska arbeten (exempelvis Nordisk familjeboks 1:a upplaga och Svenska Akademiens ordbok). Han kom från det förmögnare borgerskapet men var själv liberal och strävade efter att dämpa de sociala och språkpolitiska konflikterna.

Han ansåg att ett namn som slutar -us inte kan inledas med en bokstav som saknas i latinet. Därför började han skriva familjenamnet med enkelt V och släktgrenen av hans ättlingar gör det fortfarande..

Priser och utmärkelser

Produktion[4]

  • Henrik Ibsens dramatiska diktning i dess första skede (1879)
  • Henrik Ibsens tragedi ”Ett dukkehjem” belyst (1880)
  • Henrik Ibsen. Ett skaldeporträtt. Stockholm (1882)
  • Historiska undersökningar om Jacob Frese (1884)
  • Lärobok i Sveriges och Finlands litteraturhistoria (1886)
  • Historiska undersökningar rörande Sveriges äldsta originalroman (1892, även under namnet Jacob Henrik Mörk. Litteraturhistorisk teckning)
  • Öfversikt af Finlands litteraturhistoria för skolor och själfstudium (1893)
  • Om proportionell representation (1895)
  • Johan Ludvig Runeberg som konstnär. Stockholm (1896)
  • Världsbild och poesi (1900)
  • Samkänslan och dess yttringar i Finland (1901)
  • Runeberg Suomen kansan runoilijana I−II (1903)
  • Runous ja elämä. Kirjailijain muotokuvia (1906)
  • Väg till harmoni. Åtta böcker om individen och det hela (1908)
  • Huru bör ett skaldeverk tolkas? Finsk tidskrift 1909
  • Zacharias Topelius, hans lif och skaldegärning I−VI (1912−1930)

Källor

  1. ^ Gustaf Valfrid Wasenius, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ Valfrid Vasenius, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ Gustaf Valfrid Vasenius, läs online.[källa från Wikidata]
  4. ^ *”Vasenius, Valfrid”. Biografiskt lexikon för Finland. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland. 2008–2011. URN:NBN:fi:sls-4619-1416928957225 

Externa länkar

v  r
Tollanderska priset av Svenska litteratursällskapet i Finland
1913-1929
1913: Valfrid Vasenius, Bertel Gripenberg · 1914: Hjalmar Procopé, Arvid Mörne, Jacob Tegengren · 1915: Jacob Tegengren, John Arnold Bergh, Sigrid Backman · 1916: Hjalmar Procopé, Ture Janson, Richard Malmberg, Runar Schildt · 1917: Karin Smirnoff, Jarl Hemmer, Ragnar Ekelund, Erik Furuhjelm, Gabriel Sanden · 1918: Emil Zilliacus, Runar Schildt · 1919: Ragnar Ekelund · 1920: Jarl Hemmer · 1921: Arvid Mörne · 1922: Josefina Bengts · 1923: Ture Janson · 1924: Wilhelm Ruuth · 1925: Sigurd Nordenstreng · 1926: Bertel Gripenberg · 1927: Arvid Mörne · 1928: Gabriel Rein · 1929: Arvid Mörne
1930-1949
1930: Emil Zilliacus · 1931: Arvid Mörne · 1932: Emil Zilliacus · 1933: R.R. Eklund · 1934: Hagar Olsson · 1935: Hans Ruin · 1936: Sigurd Frosterus · 1937: Sally Salminen · 1938: Eric Anthoni · 1939: Harald Jernström · 1940: Jacob Tegengren · 1941: Ivar Heikel · 1942: Bertel Gripenberg · 1943: Elmer Diktonius · 1944: R.R. Eklund · 1945: Bertel Hintze · 1946: Solveig von Schoultz · 1947: Olav Ahlbäck · 1948: Mirjam Tuominen · 1949: Sven Lindman
1950-1969
1950: Hagar Olsson · 1951: Eirik Hornborg · 1952: Göran Schildt · 1953: Walentin Chorell · 1954: Oscar Parland · 1955: Ole Torvalds · 1956: Göran Stenius · 1957: Åke Granlund · 1958: Bo Carpelan · 1959: Carl-Rudolf Gardberg · 1960: Erik Heinrichs · 1961: Anna Bondestam · 1962: Bo Carpelan · 1963: Oscar Parland · 1964: Nils Erik Wickberg · 1965: Lars Huldén · 1966: Christer Kihlman · 1967: Rabbe Enckell, Anders Cleve · 1968: Birgit Klockars, Kurt Zilliacus · 1969: Ralf Nordgren, Johan Wrede
1970-1989
1970: John Gardberg · 1971: Tove Jansson · 1972: Karin Allardt Ekelund · 1973: Olof Enckell · 1974: Tito Colliander · 1975: Oscar Nikula · 1976: Thomas Warburton · 1977: Nils Erik Wickberg · 1978: Valdemar Nyman · 1979: Anna Bondestam · 1980: Stig Jägerskiöld · 1981: Solveig von Schoultz · 1982: Lorenz von Numers · 1983: Bo Carpelan · 1984: Torsten Steinby · 1985: Johannes Salminen · 1986: Gösta Ågren · 1987: Georg Henrik von Wright · 1988: Christer Kihlman · 1989: Johan Wrede
1990-2009
1990: Peter Sandelin · 1991: Göran Schildt · 1992: Mikael Enckell · 1993: Jan-Magnus Jansson · 1994: Claes Andersson · 1995: Lars Huldén · 1996: Erik Allardt · 1997: Olle Sirén · 1998: Tua Forsström · 1999: Märta Tikkanen · 2000: George C. Schoolfield · 2001: Erik Kruskopf · 2002: Jörn Donner · 2003: Merete Mazzarella · 2004: Carl Jacob Gardberg · 2005: Irmelin Sandman Lilius · 2006: Inga-Britt Wik · 2007: Johan Bargum · 2008: Klaus Törnudd · 2009: Leif Salmén
2010-
2010: Ralf Långbacka · 2011: Ulla-Lena Lundberg · 2012: Kurt Högnäs · 2013: Rainer Knapas · 2014: Bo Lönnqvist · 2015: Birgitta Boucht · 2016: Bengt Ahlfors · 2017: Max Engman · 2018: Kjell Westö · 2019: Tuva Korsström · 2020: Monika Fagerholm · 2021: Fredrik Lång · 2022: Robert Åsbacka · 2023: Gustav Björkstrand
Auktoritetsdata
VIAF: 12670135ISNI: 0000 0001 1021 3374GND: 1055141588Libris XL: qn246sp825r7s8s Katalogiserade verk. Andra katalogiserade bidrag.SUDOC: 094539626 • Alvin: alvin-person:68925