1935

1935 – MCMXXXV 89 år sedan
År 1932 | 1933 | 1934 1935 1936 | 1937 | 1938
Årtionde 1910-talet  | 1920-talet 1930-talet 1940-talet | 1950-talet
Århundrade 1800-talet 1900-talet 2000-talet
Årtusende 1000-talet
Året
Födda | Avlidna Bildanden | Upplösningar
Humaniora och kultur Film | Konst | Litteratur | Musik | Radio | Serier | Teater
Samhällsvetenskap och samhälle Krig | Politik | Sport
Teknik och vetenskap Vetenskap
Andra tideräkningar
Gregorianska kalendern	1935 MCMXXXV
Ab urbe condita	2687
Armeniska kalendern	1384 ԹՎ ՌՅՁԴ
Assyriska kalendern	6685
Bahaikalendern	91–92
Bengaliska kalendern	1342
Berberkalendern	2885
Brittiskt regeringsår	24 Geo. 5 – 25 Geo. 5
Buddhistisk kalender	2479
Burmesiska kalendern	1297
Bysantinska kalendern	7443–7444
Koptiska kalendern	1651–1652
Erianska kalendern	3101
Etiopiska kalendern	1927–1928
Judiska kalendern	5695–5696
Vikram Samvat	1991–1992
Sakakalendern	1857–1858
Kaliyuga	5036–5037
Holocen kalender	11935
Nri-Igbo	935–936
Persiska kalendern	1313–1314
Muslimska kalendern	1353–1354
Nengō (Japan)	Shōwa 10 (昭和10年)
Nordkoreanska kalendern	24
Julianska kalendern	Gregorianska kalendern minus 13 dagar
Koreanska kalendern	4268
Minguokalendern	ROC 24 民國24年
Thailändsk kalender	2478
Unixtid

1935 (MCMXXXV) var ett normalår som började en tisdag i den gregorianska kalendern.

Händelser

Januari

• Januari – Kejsar Haile Selassie av Etiopien grundar en militärskola i Holeta.^[1]
• 1 januari
  • Italiens nordafrikanska kolonier Tripolitanien och Cyrenaica slås samman till Libyen.
  • 10 år efter starten har Sveriges Radio 700 000 licenser. Vart tredje svenskt hushåll har radio, och bara Storbritannien och Danmark är radiotätare i Europa ^[2].
• 13 januari – I en folkomröstning i Saarland vill en majoritet på drygt 90 % av de röstande återförenas med Tyskland.^[3]. En neutral kommission under svensk ledning övervakar omröstningen. I det område, som övervakas av den svenska NF-styrkan, går allt lugnt till.
• 24 januari – Världens första ölburk säljs i Richmond, Virginia.^[4]
• 28 januari – Island blir det första landet att legalisera abort på medicinska grunder.
• 29 januari – Det svenska kronprinsparet Gustaf (VI) Adolf och Louise Mountbatten återkommer till Sverige från sin resa till Orienten.

Februari

• 18 februari – Den svenska NF-styrkan lämnar Saarområdet och anträder hemresan.
• 20 februari – Dansk-norska Caroline Mikkelsen landstiger som första kvinna på Antarktis
• 23 februari – Den svenska NF-styrkan upplöses i Stockholm.
• 26 februari
  • Radarn demonstreras för första gången.
  • Turkiet inför en lag som ålägger alla medborgare att bära familjenamn ^[3].

Mars

• 2 mars – Den första Volvon med strömlinjeformad kaross – PV 36 Carioca – presenteras ^[5] och är företagets första strömlinjeformade personbil ^[6].
• 5 mars – Leni Riefenstahls film "Viljans triumf", om de tyska nationalsocialisternas partidagar 1934, har biopremiär i Berlin ^[3].
• 16 mars – Tyskland inför allmän värnplikt, vilket strider mot Versaillesfördraget ^[3], och Adolf Hitler meddelar att Tyskland skall återupprusta.
• 25 mars – I Storlien vinner Sigge Bergman Sveriges första internationella slalomtävlingar ^[7].

April

• 8 april – Ingrid Bergman och Gösta Ekman d.ä. spelar huvudrollerna när Gustaf Molanders filmatisering av Hjalmar Bergmans Swedenhielms har premiär ^[7].
• 13 april – Publiken strömmar till sedan flera av konstnären Bror Hjorths skulpturer på Färg och form i Sverige avlägsnats på grund av anstötlighet ^[6].
• 17 april – NF överlämnar ett dokument där man protesterar mot Tysklands upprustning ^[3].
• 18 april – 12th Conference of the International Woman Suffrage Alliance äger rum i Istanbul.
• 28 april – Moskvas tunnelbana invigs ^[3].

Maj

• 1 maj – Tyskan Leni Riefenstahl får pris för filmen "Viljans triumf" ^[7].
• 13 maj – Adolf Hitlers ställföreträdare Rudolf Hess besöker Stockholm, inbjuden av svensk-tyska föreningen ^[3].
• 24 maj – Prinsessan Ingrid gifter sig i Stockholm med kronprins Frederik (IX) av Danmark, bröllopskortegen följs av nästan 250 000 åskådare ^[3]. De vigs i Storkyrkan ^[6].
• 25 maj – Vid tävlingar i USA hoppar Jesse Owens, USA längdhopp med nya världsrekordlängden 8,13 meter ^[3].
• 27 maj
  • Den svenska riksdagen firar 500-årsjubileum, vilket firas i Arboga, där den första riksdagen hölls av Engelbrekt Engelbrektsson 1435, samt vid riksdagshuset i Stockholm ^[8].
  • Jaktplanet Curtiss P-36 flyger för första gången.
• 28 maj – En utredning föreslår övergång till högertrafik i Sverige från 1938. Kostnaden beräknas till 10 miljoner SEK ^[5].

• 29 maj – Boulderdammen står färdigbyggd i USA.
• 31 maj – En jordbävning med styrkan 7,5 på Richterskalan förstör stora delar av staden Quetta i Brittiska Indien nära gränsen mot Afghanistan varvid cirka 25 000 människor omkommer ^[9].

Juni

• 3 juni – Det svenska Högerpartiets ordförande Arvid Lindman avgår och efterträds av Gösta Bagge ^[6].
• 5 juni – Sveriges riksdag höjer folkpensionen i Sverige till lägst 320 SEK om året ^[3].
• 10 juni – Anonyma Alkoholister bildas av börsmäklaren William Griffith Wilson och läkaren Robert Holbrook Smith i Akron, Ohio i USA.
• 13 juni – I USA vinner Jim Braddock, USA mot Max Baer, USA i kampen om världsmästartiteln i tungviktsboxning ^[3].
• 14 juni – KF meddelar att man förvärvat aktiemajoriteten i Paul U. bergström AB, varuhuset PUB vid Hötorget i Stockholm ^[6].

Juli

• 1 juli
  • I Norge byter "Møre fylke" namn till Møre og Romsdal fylke.^[10]
  • Den svenska förordningen om tyst trafik träder i kraft, vilken innebär förbud mot att onödigtvis avge signal i tätbebyggt område ^[5].
• 10 juli – Gösta Bagge ersätter Arvid Lindman som svensk högerledare ^[3].
• 16 juli
  • Svåra antisemitiska kravaller utbryter i Berlin inspirerade av den tyska premiären på den svenska filmen Pettersson och Bendel.
  • De första parkeringsmätarna börjar användas i Oklahoma City.

Augusti

• 7 augusti – En utredning angående de svenska skyddshemmen för unga avslöjar svåra missförhållanden ^[5].
• 27 augusti – 1930 års försvarskommitté förordar en förstärkning av det svenska försvaret igen efter nedrustningen 1925 ^[5], på grund av den allt mörkare situationen utomlands.
• 29 augusti – Svenskfödda drottning Astrid av Belgien omkommer i en bilolycka vid Vierwaldstättersjön i Schweiz ^[3]. Hennes make kung Leopold undkommer med lättare skador.
• Augusti – Ett svensk-etiopiskt vänskaps- och handelsavtal undertecknas, trots italienska protester.

September

• 13 september – Skådespelaren Judy Garland gör en audition hos filmbolaget MGM, vilken leder till att hon får göra ett flertal filmer för dem.

• 15 september – Hakkorsflaggan blir Tysklands nya nationalsymbol ^[3] och Nürnberglagarna träder i kraft i Tyskland, varvid de tyska judarna förlorar sitt medborgarskap ^[7].

Oktober

• 1 oktober – Generalmajor Eric Virgin tvingas, på svenska UD:s uppmaning, lämna sin tjänst hos den etiopiske Haile Selassie, eftersom han börjar reta italienarna för mycket.

• 3 oktober – Italien invaderar Abessinien utan krigsförklaring ^[3].
• 4 oktober – Göteborgs konserthus, ritat av Nils Einar Eriksson, invigs ^[5].
• 6 oktober – UD får meddelande om att fyra av de fem svenska officerarna i etiopisk tjänst har begärt avsked ur svenska armén. Detta har de gjort för att kunna kämpa i Abessinienkriget på Abessiniens sida, utan att kompromettera Sverige, som är neutralt i kriget.
• 8 oktober – De svenska officerarna i Abessinien beviljas avsked.
• 10 oktober – Operan Porgy och Bess av George Gershwin uruppförs i New York.

• 15 oktober – Trafikkarusellen Slussen i Stockholm invigs och väcker internationell uppmärksamhet ^[5].
• 23 oktober – Efter två veckors insamling av medel kan svenska Röda Korset sända fem ambulanser med personal till det av Italien överfallna Abessinien ^[5].
• 28 oktober – Eyvind Johnsons "Här har du ditt liv"., andra delen i hans romantrilogi "Romanen om Olof", kommer ut ^[6].

November

• 4 november – Den första långfilmen i färg, amerikanska Fåfängans marknad, visas i Sverige, i Stockholm.^[6]
• 5 november – Sällskapsspelet Monopol kommer ut på marknaden i USA.
• 14 november
  • Storbritannien går till parlamentsval. Resultatet blir ännu en stor majoritet för den nationella koalitionsregeringen, om än något minskad sedan förra valet. Det största oppositionspartiet, Labour, går framåt.
  • Nürnbergslagarna i Tyskland träder i kraft och personer av judisk börd förbjuds att vara tyska medborgare, rösta i politiska val och inneha offentlig tjänst.^[3]
  • Harry Martinsons självbiografiska roman Nässlorna blomma kommer ut.^[5]
• 18 november – Sanktioner mot Italien inleds. Flera stater, bland dem Tyskland, deltar inte i bojkotten ^[11].
• 19 november – Västerbron i Stockholm invigs.^[5]
• 28 november – Det första elektriska tåget på sträckan Krylbo–Bollnäs körs.

December

• December – Glassen puckstång börjar säljas, med eller utan choklad ^[3].
• 11 december – Svenska Radioaktiebolaget påbörjar försök med reguljära TV-sändningar från sina lokaler på Kungsholmen i Stockholm ^[6].
• 15 december – Jan Fridegårds delvis självbiografiska roman Jag Lars Hård kommer ut och anses av en del kritiker som alltför rå ^[5].
• 23 december – Befolkningskommissionen i Sverige, tillsatt efter makarna Myrdahls bok Kris i befolkningsfrågan, föreslår skattelättnader för att stimulera barnafödandet ^[5].
• 30 december – En svensk ambulansgrupp i Abessinien, på plats för att hjälpa till med krigssjukvården, anfalls av italienska bombflygplan ^[3]. Svenske sjukvårdaren Gunnar Lundström dödas, vilket leder till häftiga internationella protester ^[3].

Okänt datum

• Bolivias kokerskor bildar en fackförening ^[12].
• Lika folkpension för män och kvinnor införs i och med den svenska folkpensionslagen, som gör avgiftspensionerna större.
• Sven Hedin återvänder från sin sista Asienexpedition.
• Det svenska Folkpartiets kvinnoförbund bildas.
• Arbetsmarknadens parter får del i administrationen av den svenska arbetslöshetsförsäkringen.
• Ett av Folkpartiet och Bondeförbundet omarbetat regeringsförslag till lagstiftning på arbetsmarknaden fälls av Allmänna valmansförbundet och socialdemokraterna.
• Svensk-sovjetiska vänskapsförbundet bildas.
• Första numret av Vecko-Revyn utkommer.
• Företaget Volvo börsnoteras.
• Speditionsföretaget AB Svenska Godscentralen (ASG) bildas.
• Kooperativa Förbundet köper PUB i Stockholm.
• De första lagliga tvångssteriliseringarna i Sverige genomförs ^[13].

Födda

• 1 januari – Prakash Chautala, indisk politiker, chefsminister i Haryana flera gånger.
• 2 januari – Valerij Kubasov, rysk kosmonaut.
• 4 januari – Floyd Patterson, amerikansk boxare.
• 5 januari – Inger Pehrsson, svensk scenograf, och kostymör för filmer och teater.
• 8 januari – Elvis Presley, amerikansk rocksångare och skådespelare.
• 11 januari – Ghita Nørby, dansk skådespelare.
• 17 januari – Lars Lind, svensk skådespelare.
• 24 januari – Mona Malm, svensk skådespelare.
• 31 januari
  • Richard Lindskog, svensk operettsångare och skådespelare.
  • Kenzaburo Oe, japansk författare, nobelpristagare.
• 11 februari – Gene Vincent, amerikansk rockmusiker.
• 14 februari – Mickey Wright, amerikansk golfspelare.
• 15 februari – John Rusling Block, amerikansk republikansk politiker.
• 17 februari – Christina Pickles, brittisk-amerikansk skådespelare.
• 23 februari – Tommy Nilson, svensk skådespelare.
• 25 februari – Sally Jessy Raphaël, amerikansk pratshowledare och skådespelare.
• 1 mars – Lars Lidberg, svensk psykiater och professor i rättspsykiatri.
• 3 mars – Zjelju Zjelev, president i Bulgarien (1990–97).
• 8 mars – Bodil Mannheimer, svensk skådespelare.
• 14 mars – P. C. Jersild, svensk läkare och författare.^[5]
• 15 mars – Jimmy Swaggart, amerikansk sångare, pastor och evangelist.
• 17 mars – Luis Goytisolo, spansk författare.
• 18 mars – Weiron Holmberg, svensk skådespelare.
• 21 mars
  • Hubert Fichte, tysk författare.
  • Brian Clough, engelsk fotbollsspelare och manager.
• 26 mars – Mahmoud Abbas, palestinsk regeringschef 2003, ordförande för den palestinska myndigheten från 2005.
• 28 mars – Margareta Wästerstam, svensk skådespelare och TV-producent.
• 6 april
  • Elisabeth Rehn, finländsk politiker (sfp).
  • Thor G. Norås, norsk kulturpersonlighet.
• 8 april – Lasse Petterson, svensk skådespelare.
• 17 april
  • Theo Angelopoulos, grekisk filmregissör
  • Jan Wirén, svensk pressfotograf och skådespelare.
• 19 april
  • Dudley Moore, brittisk skådespelare.
  • Justin Francis Rigali, amerikansk romersk-katolsk kardinal, ärkebiskop av Philadelphia.
• 25 april – P James E Peebles, amerikansk astronom.
• 28 april – Pehr G Gyllenhammar, svensk företagsledare, koncernchef för Volvo.^[5]
• 2 maj
  • Faisal II av Irak, irakisk kung (1939–58).
  • Luis Suárez, spansk fotbollsspelare och tränare.
• 24 maj – Karl-Erik Andersén, svensk skådespelare och dramapedagog.
• 27 maj – Gunnar Uddén, svensk skådespelare.
• 3 juni – Eddie McGrady, nordirländsk politiker inom Social Democratic and Labour Party.
• 4 juni – Lars Lönnroth, svensk litteraturvetare.
• 6 juni – Tenzin Gyatso, nuvarande Dalai Lama.
• 13 juni – Christo, bulgarisk konstnär.
• 17 juni – Börje Hörnlund, svensk politiker, centerpartist.
• 21 juni – Françoise Sagan, fransk författare.
• 25 juni – Gerd Hegnell, svensk skådespelare.
• 3 juli – Harrison Schmitt, amerikansk astronaut.
• 9 juli – Wim Duisenberg, nederländsk politiker och ekonom, Europeiska centralbankens förste ordförande.
• 10 juli – Lars Edström, svensk filmöversättare och röstskådespelare.
• 11 juli – Oliver Napier, nordirländsk politiker och jurist.
• 15 juli
  • Johan Bergenstråhle, svensk teater och filmregissör.
  • Ken Kercheval, amerikansk skådespelare.
• 17 juli
  • Benjamin Civiletti, amerikansk advokat och politiker.
  • Donald Sutherland, kanadensisk-amerikansk skådespelare.
• 19 juli – Claes-Håkan Westergren, svensk skådespelare.
• 25 juli – Lars Werner, svensk politiker, partiledare för VPK.^[5]
• 26 juli – Sara Arnia, svensk skådespelare.
• 27 juli – Yvonne Brosset, svensk balettdansös och skådespelare.
• 8 augusti – Donald P. Bellisario, amerikansk tv-producent (skapare av Magnum, Airwolf och På heder och samvete).
• 13 augusti – Jessie Flaws, svensk-amerikansk skådespelare.
• 17 augusti – Gunnar Wiklund, svensk sångare (baryton).
• 19 augusti – Story Musgrave, amerikansk astronaut.
• 30 augusti – John Phillips, amerikansk musiker, medlem av The Mamas and the Papas.
• 31 augusti – Eldridge Cleaver, en av ledarna inom svarta panter-rörelsen.
• 3 september – Assar Rönnlund, svensk längdskidåkare.^[5]
• 6 september – Lars Löfgren, svensk regissör, författare och teaterchef.
• 7 september – Abdou Diouf, president i Senegal (1981–2000).
• 9 september – Chaim Topol, israelisk skådespelare.
• 11 september
  • Jacques Gaillot, fransk katolsk biskop.
  • German Titov, rysk kosmonaut.
• 12 september – Birgitta Hoppeler, svensk skådespelare.
• 13 september – Arvo Pärt, estländsk tonsättare.
• 14 september – Hans Bergström, svensk regissör och skådespelare.
• 16 september – Carl Andre, amerikansk konstnär, skulptör.
• 25 september – Maj Sjöwall, svensk författare och översättare.
• 29 september – Jerry Lee Lewis, amerikansk rock-and-roll-pionjär.
• 1 oktober – Julie Andrews, brittisk skådespelare, sångerska.
• 3 oktober – Charles Duke, amerikansk astronaut.
• 4 oktober
  • Ulla Edin, svensk skådespelare.
  • A.W.F. Edwards, brittisk statistiker, genetiker och evolutionsbiolog.^[14]
• 6 oktober – Helena Reuterblad, svensk skådespelare.
• 8 oktober – Marian Gräns, svensk skådespelare.
• 12 oktober
  • Luciano Pavarotti, italiensk operasångare, tenor.
  • Hans Sidén, svensk popskribent på Göteborgs-Posten.
• 15 oktober
  • Solveig Svensson, svensk sångerska.
  • Ulla-Britt Svensson, svensk sångerska.
• 17 oktober – Sydney Chapman, brittisk parlamentsledamot för Conservative.
• 18 oktober – Peter Boyle, amerikansk skådespelare.
• 19 oktober – Agne Simonsson, svensk fotbollsspelare och -tränare.
• 20 oktober – Jerry Orbach, amerikansk skådespelare.
• 22 oktober – Inge Eriksen, dansk författare.
• 24 oktober – Lena Söderblom, svensk skådespelare.
• 29 oktober – Peter Watkins, brittisk filmregissör.
• 1 november – Gary Player, sydafrikansk professionell golfspelare.
• 3 november – Frank Cook, brittisk parlamentsledamot för Labour.
• 4 november – Hussein I, Jordaniens kung (1951–99).
• 5 november – Lester Piggott, engelsk galoppjockey.
• 7 november – Lubomír Beneš, tjeckisk animatör och regissör.
• 8 november
  • Alain Delon, fransk skådespelare.
  • Alfonso López Trujillo, colombiansk kardinal.
• 11 november – Bibi Andersson, svensk skådespelare.
• 17 november – Toni Sailer, österrikisk alpin skidåkare.
• 23 november – Vladislav Volkov, rysk kosmonaut.
• 1 december – Woody Allen, amerikansk regissör, manusförfattare och skådespelare.
• 3 december – Eddie Bernice Johnson, amerikansk demokratisk politiker.
• 11 december
  • James G. Martin, amerikansk republikansk politiker, guvernör i North Carolina (1985–93).
  • Pranab Mukherjee, indisk politiker.
• 19 december – Gösta Bredefeldt, svensk skådespelare och dramatiker.
• 20 december
  • Henry E. Brown, amerikansk republikansk politiker.
  • Anna Schönberg, svensk skådespelare.
• 21 december
  • John G. Avildsen, amerikansk regissör och producent.
• 26 december
  • Ena Carlborg, svensk skådespelare och dramapedagog.
  • Caj Selling, svensk balettdansör.
• 30 december
  • Omar Bongo, president i Gabon (1967-2009)
  • Bengt Robertson, svensk läkare, medicinsk forskare, professor,poet och författare.

Avlidna

• 16 januari – Franklin S. Billings, amerikansk republikansk politiker, guvernör i Vermont 1925–1927.
• 28 januari – Michail Ippolitov-Ivanov, rysk kompositör.
• 31 januari – Albert McIntire, amerikansk republikansk politiker och jurist, guvernör i Colorado 1895–1897.
• 3 februari – Hugo Junkers, tysk flygplanskonstruktör.
• 8 februari – Max Liebermann, tysk konstnär.
• 25 februari – Louis De Geer, svensk liberal politiker, friherre och ämbetsman, Sveriges statsminister 1920–1921.
• 6 mars – Fridolf Rhudin, 39, svensk skådespelare ^[15].
• 8 mars – Malcolm R. Patterson, amerikansk demokratisk politiker och jurist.
• 15 mars – Johan Ramstedt, svensk politiker, Sveriges statsminister från 13 april till 2 augusti 1905.
• 23 mars – Alexander Moissi, österrikisk teaterskådespelare.
• 31 mars – Concordia Selander, svensk skådespelare.
• 8 april – Patrick Joseph Sullivan, irländsk-amerikansk politiker, senator 1929–1930.
• 14 april – Emmy Noether, tysk matematiker.
• 22 april – Carl Bergsten, svensk arkitekt.
• 6 maj – Bronson M. Cutting, amerikansk republikansk politiker, senator 1927–1928 och 1929–1935.
• 12 maj – Józef Pilsudski, polsk marskalk, politiker, president efter frigörelsen 1918.
• 15 maj – Kasimir Malevitj, rysk målare, grundare av suprematismen.
• 17 maj
  • Paul Dukas, fransk tonsättare.
  • Antonia Mesina, italiensk jungfru och martyr, saligförklarad 1987.
• 19 maj – Lawrence av Arabien, eg. Thomas Edward Lawrence, brittisk officer, författare och arkeolog.
• 21 maj – Arvid Gyllström, svensk-amerikansk akrobat, manusförfattare, producent och regissör.
• 7 juni – Ivan Vladimirovitj Mitjurin, rysk (sovjetisk) hortonom.
• 21 juni – Angus Wilton McLean, amerikansk demokratisk politiker, guvernör i North Carolna 1925–1929.
• 3 juli – André Citroën, fransk bilkonstruktör.
• 12 juli – Alfred Dreyfus, fransk officer.
• 13 juli – Samuel H. Elrod, amerikansk republikansk politiker, guvernör i South Dakota 1905–1907.
• 23 augusti – Ivan Hedqvist, svensk skådespelare och regissör.
• 29 augusti – Astrid av Sverige, drottning av Belgien.
• 10 september – Huey Long, amerikansk politiker, guvernör i Louisiana 1928–1932, senator 1932–1935.
• 15 oktober
  • Björn Halldén, svensk kompositör, sångtextförfattare och kapellmästare.
  • Raymond Poincaré, fransk president och konseljpresident.
• 20 oktober – Arthur Henderson, brittisk politiker och fackföreningsledare.
• 6 november – Henry Fairfield Osborn, amerikansk paleontolog och geolog.
• 7 november – Johan Lindström Saxon, svensk författare, tidningsman, bokförläggare, publicist och sångtextförfattare.
• 9 november – Walter L. Fisher, amerikansk republikansk politiker.
• 10 december – Allan Serlachius, finländsk jurist och politiker.
• 15 december – Frank Henry Cooney, kanadensisk-amerikansk politiker och affärsman, guvernör i Montana 1933–1935.
• 21 december – Kurt Tucholsky, tysk journalist och satiriker.
• 22 december – Thomas D. Schall, amerikansk republikansk politiker.
• 24 december – Alban Berg, österrikisk tonsättare.

Nobelpris ^[16]

• Fysik – James Chadwick, Storbritannien
• Kemi
  • Frédéric Joliot, Frankrike
  • Irène Joliot-Curie, Frankrike
• Medicin – Hans Spemann, Tyskland
• Litteratur - Inget pris utdelades
• Fred – Carl von Ossietzky, Tyskland

Referenser

Fotnoter

Externa länkar

• Wikimedia Commons har media som rör 1935.
  Bilder & media